....styrkan av ett ljus
Idag var det 16 år sen min mamma och pappa förlovade sig, och jag vet att mamma inte är på topp idag så jag har låtit henne hantera den här dagen på sitt eget sätt. Mamma<3
Var iväg till kyrkogården idag, tände ljus och bad en bön.
Första ljuset var hos pappa och storebror sen gick jag vidare till min morbrors grav och tände andra ljuset.
Efter det ställde jag och Gi oss på kullen och tände ett ljus var, mitt var för min gammelmormor, min ängel! Vi stod ett tag och bad en bön, för alla dem man förlorat genom åren, och för dem runt omkring oss som lider av saknaden av någon, Ni kommer aldrig bli bortglömda och jag hoppas era själar är på en fridfull plats.
Vet inte vad jag hade gjort idag om Gi inte hade följt med, hon var där varje sekund. Hon visste exakt när jag behövde hennes axel. Jag är så otroligt lottad att ha en vän som hon, dem är unika. Det var så mäktigt att se människor samlas för att hedra någon med att tända ett ljus, hela kyrkogården var upplyst, men man kände även sorgen. Det var så starkt.
Jag önskar och vill hoppas på att ni mår bra, att ni har funnit en plats där ni inte längre kan känna smärta eller sorg, att ni äntligen fått frid. Mina tankar går ut till er, saknaden efter er är så stor, ni har lämnat ett tomrum i mitt liv, ni lever vidare i mitt hjärta....jag hoppas att en dag kommer vi ses igen. Tills dess....ska ni veta att jag Saknar er! Jag kommer aldrig att glömma någon av er! Ni var mitt stöd och min trygghet. Vila i frid.
Var iväg till kyrkogården idag, tände ljus och bad en bön.
Första ljuset var hos pappa och storebror sen gick jag vidare till min morbrors grav och tände andra ljuset.
Efter det ställde jag och Gi oss på kullen och tände ett ljus var, mitt var för min gammelmormor, min ängel! Vi stod ett tag och bad en bön, för alla dem man förlorat genom åren, och för dem runt omkring oss som lider av saknaden av någon, Ni kommer aldrig bli bortglömda och jag hoppas era själar är på en fridfull plats.
Vet inte vad jag hade gjort idag om Gi inte hade följt med, hon var där varje sekund. Hon visste exakt när jag behövde hennes axel. Jag är så otroligt lottad att ha en vän som hon, dem är unika. Det var så mäktigt att se människor samlas för att hedra någon med att tända ett ljus, hela kyrkogården var upplyst, men man kände även sorgen. Det var så starkt.
Jag önskar och vill hoppas på att ni mår bra, att ni har funnit en plats där ni inte längre kan känna smärta eller sorg, att ni äntligen fått frid. Mina tankar går ut till er, saknaden efter er är så stor, ni har lämnat ett tomrum i mitt liv, ni lever vidare i mitt hjärta....jag hoppas att en dag kommer vi ses igen. Tills dess....ska ni veta att jag Saknar er! Jag kommer aldrig att glömma någon av er! Ni var mitt stöd och min trygghet. Vila i frid.
Kommentarer
Trackback
