. . .
Igår precis innan jag skulle lägga mig fylldes mitt huvud med 1000 tankar som jag inte alls hade humör för, just då smsade M så jag bad honom träffa mig. Han var här på 10 min och räddade min natt igen. Har kännt M sen jag var 9 år. Han ställer alltid upp om jag behöver prata eller bara inte klarar av att vara ensam. Känns så bra att få ha en person i sitt liv som man har så mkt historia med och ändå finns kvar. Efter allt som hänt så är han ändå kvar.
Men imrse kunde ingen rädda mig, vaknade upp och kände mig tom... den första personen som kom upp i mina tankar var min gammelmormor och smärtan vart för stor. Låg kvar i sängen och grätt, efter ett tag torkade jag tårarna, bet ihop och gick upp för att säga godmorgon till mamma för att sen gå ut med Niki. Kan vara väldigt duktig på det där, bita ihop och låsas som inget hänt...
Nu ska jag göra mig iordning snabbt för att hinna äta med B och S innan jobbet. 
Saknar verkligen dig mormor! Tack för att du fanns. Du gav mig mycket!
Te amo para siempre abuelita!! Tu conejo <3<3
God Bless!
